Äntligen inföll då mitt besök hos tandläkaren. Efter ca 70 sidor lästa i den medhavda boken var det dags för mig. Innan dess var sambon hos tandläkaren.
Jag säger bara, vilken tandläkare. Mjuk och lätt i händerna och ja, jag kände inget merän att det ”bubblade” då han bedövade för att fixa till min avskalade tand. När han sedan började borra så kändes det inte merän att jag hörde och möjligvis kände skakningarna av borren.
Nu kan jag ståta med en skulpterad tand i min mun. Jag har aldrig tidigare hört en tandläkare säga att han/hon skulpterar fram en tand. Men tänk efter, visst är det just det som tandläkaren gör då de fyller på med vad de nu fyller på. Jo jag vet att det inte är amalgam.
Under tiden att bedövningen skulle släppa så gick vi runt med våra sneda ansikte och shoppade lite, men fönstershoppade mest. Mitt upp i alltihopa så kände vi ett starkt behov av att fika. Det var inte så lätt att hitta ett fik där se serverade några produkter som var mjölkfri men tillslut gjorde vi det.
Det måste varit en rolig syn för de som såg våra sneda ansikten försöka äta en muffins respektive en mjölkfri chokladboll. För den som inte druckit Fanta med sugrör och varit snedbedövat i ansiktet, kan inte förstå hur svårt det är att få i sig något.
Slutligen tog vi oss tillbaka till hotellet och tog en skön vila på sängarna. Sedan beslut vi att vi skulle gå iväg till en trevlig japansk restaurang som våran tandläkare rekommenderat. Det var väl värt ett besök, mycket gott och lugnt och tyst. Bara lite klassisk kinesisk musik spelades i bakgrunden och vi njöt av maten. Kan tilläga att vi var helt ensamma i hela restaurangen förutom personalen.
Detta har varit en skön och avstressande minisemester trots att vi varit hos tandläkaren.
Nyårskalendern 